onsdag 31 maj 2017

Nygammalt att djupdyka i

Pust, hemma igen efter flera dagars intensivt allt möjligt i Stockholm. Och det betyder att jag försöker komma ikapp och fixa det som legat och slarvat under min frånvaro. I klartext betyder det att jag skickar typ räkningar och de sista kommentarerna och sånt idag.

Och eftersom allt det är himla tråkigt så pratar vi inte mer om det.

Istället ska jag försöka hinna titta på mitt eget manus lite senare idag, bara jag är klar med det där trista. Det har jag längtat efter. Samtidigt har jag insett att en sån där ny romanidé spirat lite mer i Stockholm. Eller inte ny, nygammal, har fått mer kött, blivit spännande på ett sätt som jag inte hade tänkt att just den idén skulle bli. Vilket betyder att bara jag är klar med redigeringen av det där manuset jag håller på med så ska jag ägna mig åt research. Mängder av research. Djupdyka. Och det gott folk kommer, hoppas jag verkligen, att bli min sommarläsning!

onsdag 24 maj 2017

Kunde inte låta bli

Nu gjorde jag det ändå. Kunde inte låta bli. Satte igång med den största redigeringen som är kvar att göra i manuset.

Eller nä, den största är det inte. Det största och svåraste och riktigt otroligt jobbiga är att jag inte har en titel. Möjligen har jag tolv titlar och alla har jag förkastat.

Men nu kommer jag från ämnet. Jag skriver om, skriver nytt, en sommar i texten. Där det måste hända annat än det gör för en ska bort. Helt Robinson utröstning är det. Och hen försvinner. Men jag hade inte räknat med att en av de andra ville stanna kvar. Jag är inte helt övertygad om att det är rätt, men något fick mig att hålla i och skriva om och lämna kvar en grundtanke i det som fanns, det jag visste att skulle stanna - fast jag hade trott att det skulle bli annorlunda.

Det är vansinne ibland, man tänker att så här och så börjar man och så blir det så där istället. Ännu tvekar jag. Det kan hända att det inte blir rätt, men då får jag skriva om det en gång till. Och det bästa är ändå att jag började bara. Att glad, lättad, över att jag nu tagit i och tag och det går. (Utom det här med titeln då.)

tisdag 23 maj 2017

En författarskola där och en ny här

Under helgen ska det vara sista omgången av Författarskolan på Långholmen, så jag funderar på texter och framför allt på deras helheter, hur lägga upp pratet.

Ändå vet jag att i situationen, när man pratar, diskuterar textvärlden, så förändras saker, för att något man tänkt låter annorlunda och stämmer inte längre när man hör någon berätta. Så mest förbereder jag mig på att vara flexibel. Att försöka hitta så många ingångar som möjligt, så många röster det bara går för det är ju text som ännu arbetas med, som alltså inte är låst och då kan svaret på dem inte vara hugget i runsten heller.

I alla fall, det är kul. Det är mer än så. Det är fascinerande att se hur folk utvecklas och skriver vidare och hur deras världar växt fram under en vår.


Och med det så vill jag påpeka att från nästa höst så börjar Författarskolan vid Västra Nylands folkhögskola, med mig och Monika Fagerholm. Vi är ett bra team, tror jag. Yviga på vissa sätt, kanske rent av lite flummiga och samtidigt väldigt strukturerade för vi har tänkt på detta, ensamma och tillsammans många gånger. Det ska bli häftigt alltihop. Och folkhögskolan, är en rätt häftig plats för just detta, det finns mycket att fånga både i och utanför skolan i form av inspiration. Ett helt år i textvärld. DET är bäst! Alla välkomna och mer info här.

måndag 22 maj 2017

Sömngångarpåhitt

Tidig morgon, sisådär klockan 5 slog jag upp ögonen och tänkte, fasen, vaken, nej, vill sova, och sen började jag fundera på problemkapitlet som ska fixas. Och rätt vad det var visste jag att förutom den där ena idén jag redan har så var det två till som skulle kombineras med det hela.

Jag tror att det rent av föll rätt alltihop. Just nu låter jag det snurra runt lite, så att jag kan skriva det sen. Men sömnlösheten, ibland rätt okej ju. Fast onekligen känner jag mig lite lurvig i skallen just nu.

fredag 19 maj 2017

Det är för det här man sitter här på breddgraderna

Idag är mina ben tunga av poesi, sades det imorse hos oss.

Det var himla kul med Poetry Pub igår och vet ni att det bästa är att vakna upp och känna på doften genom fönstret, att nu, nu, nu - värmen!

På nåt vis, tinar upp nu. När solen petar mig i ögat under frukosten och jag försöker vifta bort och sen minns att nej, jag vill bli belyst, värmd och känna att det är för det här, det är för att vänta på detta som man sitter här på breddgraderna, de norra.

Och också då fast jag sitter inne, så mycket lättare att ta itu med läsningen, med redigeringen, när det är varmt om mina barfotatår.

torsdag 18 maj 2017

Författarhängartorsdag, sånt ju

Poetry Pub ikväll. Det är ju precis så fint som en torsdag kan vara.
Plus att har författarhäng ungefär hela dan ju. Eftersom Hannele Mikaela Taivassalo ska uppträda och liksom har "flyttat in" hos mig. Mycket kul.

Och innan kvällens party blir det möte med adept. Ja jisses, en alldeles fenomenal torsdag är det.

Ska också läsa nåt själv ikväll men har inte bestämt vad. Jag velar mellan hötapparna liksom.

onsdag 17 maj 2017

Var ska man börja egentligen?

När man undrar var man ska börja för att man som vanligt tänker på allting på en gång och känner sig överväldigad och sliter sitt hår och dessutom tänker man på att man borde skicka det där ena mejlet och läsa den där texten och lyckligtvis har man skrivit en kolumn i alla fall och så borde nån tvätta fönstren och hur ska det gå med det där och det där och det där...

Tills man kommer tillbaka till det här med var man nu ska börja egentligen.

En sån dag idag.

tisdag 16 maj 2017

Våravslutningskänsla

Det drar ihop sig till en mängd andras texter igen. Betyder alltså att jag kastar mig in i läsning av folks manus just nu. Så klart redigerar jag eget också, men kanske inte i riktigt lika snabb takt.

I alla fall, det är så där våravslutningskänsla på det mesta just nu. Alltså lite vemodigt och en del riktigt sorgligt och annat där jag tänker att så otroligt fint ju. För man vet ju ändå inte, vad händer sen, i höst? Hur blir det då? Och nej, jag vill inte veta heller.

Men mest alltså ska jag läsa och det är häftigt, när man följt folks projekt och att då se hur det går vidare, det är så himla fint.

fredag 12 maj 2017

Fast det är ju fredag förstås

Och här byter vi manus.

Eller så fort går det förstås inte.

Men har jobbat igenom det ena manuset två gånger och nu måste det ligga innan jag tittar på det nåt mer. Och då ska det mest läsas igenom och kontrolleras. Jag har gjort det som ska göras, det var mindre än jag tänkt. Det jag inte gjort har jag låtit bli därför att det inte funkade.

Så nu byter jag manus. Det har legat och grott i skallen sen jag var på träff med folk. Jag har avlivat och vridit om och tänkt och tyckt och muttrat. Nu kan jag göra nåt åt bokstäverna.

Fast det är förstås fredag. Att så himla hårt ska jag inte ta i. Inte avliva nån idag liksom. Lite flytta omkring papper, bestämma var jag börjar. Sånt.

torsdag 11 maj 2017

Stryker meningar

Vad jag gör en torsdag? Stryker meningar. Poff. Bort. Och poff bort där. Och där. Det finns nåt otroligt befriande i att stryka meningar. Att göra sig av med dödköttet. Jag känner hur tyngden lättar. Jag fortsätter alltså. Mening bort. Mening bort.

Alltså visst är det lite kreisi? Först kan man inte stryka nåt för att herregud som man ska hålla i sina darlings, sen tänker man att vad ska jag med den där till, att den är verkligen ingen älskling, bara kladdig. Så stryker meningar. I rask takt dessutom. Ska igenom nästan hela manuset idag, har jag bestämt. Att nu mer sånt här, mer stryka över, stryka över, stryka över.

onsdag 10 maj 2017

Maka mig rätt på stolen bara

När man hållit sig undan några dagar för att man delat ut pris tillexempel i Arvid Mörne-tävlingen (så kul!) och kommer tillbaka och ska skriva och så kollar man lite sociala medier här och där och viker ett papper och flyttar ett annat och tänker på att det är onsdag och kanske ska snöa idag och snart är det fredag tänker man också och så tittar man lite omkring sig och vet precis vad man håller på med: Man håller inte på att skriva i varje fall.

Då skulle man kanske rycka upp sig, istället skriver man det här, just här.

Jag kunde kalla det för prokrastierning, men nä. Det är ju det förstås. Men det är inte bara det. För när man varit borta några dagar så behöver jag också känna in mig i skrivbordet att allt är där allt ska vara.

Dessutom, jag har ju varit med förr faktiskt. Jag visste att jag skulle sitta så här och maka mig rätt på stolen en stund så jag har planerat för det. Jag har en lapp till vänster om datorn där det står exakt vad jag ska pyssla med. Bara jag makat mig rätt på stolen så.

fredag 5 maj 2017

På världen koll och inte koll

Och där var jag igenom manuset den här omgången. Himla bra fredagssaldo. Så nu har jag koll igen. På världen alltså, ja, textvärlden, världen i övrigt har jag ingen som helst koll på för jag har inte tid med den utan har bara dykt ner och försvunnit i fiktionen.

Puh. Ibland när man börjar sånt här. Eller inte börjar, men tar itu igen så känns det helt övermäktigt och man får bara liksom köra på med foten på gasen för att inte märka om det går åt skogen eller blir punktering eller vad tusan det blir. Och så. Plötsligt är man i mål med just den här farten man haft och tänker att "det var ju inget" tills man minns att man ska börja om igen, kanske ren om nån timme...

Att fredag på er bara. Nu ska jag bege mig ut i solen en stund. Innan jag fortsätter.

torsdag 4 maj 2017

Finlandsgruppen kastar sig in i politiken, typ

Torsdag ju. Och podd! Fantastiskt! Ja just det. Fantastisk podd. Finlandsgruppen kastar sig in i politiken rent av. Herrejöss hur gick det till? Att hur politiskt skriver vi då talar Hannele Mikaela Taivassalo, Maria Turtschaninoff och jag om.

Politik ju man måste liksom tala om det ändå. Och kanske kanske kanske säga saker. Lite diplomatiskt förstås. Eller så inte alls diplomatiskt.

onsdag 3 maj 2017

Solen får vänta

Alltså vissa dagar. När jag sitter instängd och tvingar mig att fortsätta sitta instängd för att skriva bör jag annars... och ute lyser solen, lyser och herregud, värmer! 

Ändå jag sitter kvar med manus, hamrar vidare. Letar i fantasin, letar på nätet ibland också. Gör de här ändringarna som ska göra detta bättre, funderar på andra, om jag faktiskt, om det ens funkar och muttrar och gör ändå. Ändringar som gör de här manusen till - ja herregud ja - böcker. För jo. Jag har två manus, de ska båda bli böcker. Båda. Det känns så jäkla bäst. 

Ännu lite osäkert med den ena exakt när, men den andra kommer ut hösten 2018. Ungefär då jag hade tänkt att det skulle bli. Just den "boken" (det är så svårt att säga bok när man tänkt på text och värld och manus) har ännu inget namn. Den hade ett. Det funkar inte. Så jag tänker titel igen.

Den här våren och sommaren alltså, fixa två manus. Men det är inte så mycket kvar på dem. Mest peta ner och peta om. Lite så där tydligheten alltså, den ska fixas, som vanligt.

Samtidigt, solen därute. Jag skulle gärna ta en promenad. Men nej. Nu ska här fixas lite fler kapitel. Harvas igenom mer text. Solen får vänta.

tisdag 2 maj 2017

Skrivkurs folks

Skrivkurs folks. Ännu nån enstaka plats kvar. Anmäl er bara. Alltså vid Västra Nylands folkhögskola, kurs med mig.

Intensivt säger jag, det blir det. Alltid. Det blir världar som växer. Det blir skriva och skriva och prata också. Dramaturgi pysslar vi med och kan prata lite teknik så där vid sidan om, men mest blir det att finnas i det där spännande som ska skrivas fram.

Man kan övernatta på folkhögskolan, om man vill. Eller pendla mellan platser som Åbo och Helsingfors.

Att kom med tycker jag. Jorå. Gör det bara!